Det finns gott om ideella organisationer som man kan ge bidrag eller räntefria lån till om man vill stödja deras verksamhet med mikrolån, men på senare år har det även blivit möjligt att investera i fonder som i sin tur investerar i mikrofinansieringsbranschen – med hopp om god avkastning.
Under perioden 2004 – 2014 lanserades ett hundratal investeringsbara fonder med denna inriktning, med runt 10 miljarder euro i samlat kapital. Investerarna befinner sig huvudsakligen i Europa och Nordamerika, och det kapital som strömmar in till fonderna används för att finansiera mikrofinansieringsinstitutioner runt om i världen. Det är mikrofinansieringsinstitutionerna som står i direktkontakt med de individer och grupper som beviljas lån eller andra former av finansiering – detta gör alltså inte fonderna själva.
Under de tio senaste åren har mikrofinansiering visat sig vara ett tillgångsslag som ger en stabil avkastning med låg risk. En normal mikrofinansieringsfond har haft en avkastning på 3% – 5% årligen under den här perioden. Med tanke på hur låga bankräntorna är kan man lätt förstå varför så många investerare har börjat få upp ögonen för den här typen av placering. Vad gäller risken så består den huvudsakligen i risken för att lån ska bli avskrivna, men också risken för att en hel mikrofinansieringsinstitution ska gå i konkurs. Tvärt emot vad många tror är dock återbetalningsgraden för mikrolån mycket hög och global statistik visar på en avskrivningsgrad på cirka 0,3 procent. Givetvis kan det variera stor mellan olika enskilda mikrofinansieringsinstitutioner eftersom de kan ta olika stora risker i sin låneverksamhet. Det är alltid en bra idé att ta reda på mer om den fond man överväger att investera i och se vad de har för policy för de mikrofinansieringsinstitutioner fonden väljer att investera i.
Genom att investera i en fond som investerar i mikrofinansieringsinstitutioner kan du få ränta på ditt kapital samtidigt som du hjälper till att ge låginkomsttagare runt om i världen en chans till ökade inkomster och förbättrad levnadsstandard.
Ett svenskt exempel
Under sommaren 2013 startade SEB en fond med inriktning på mikrofinansieringsbranschen. Detta var första gången någonsin som en svensk bank startade en sådan fond. Trots att detta alltså var helt nytt fick fonden snabbt in gott om intresserade investerare. När SEB öppnade sin andra fond för mikrofinansiering var
intresset ännu större, och antalet investerare nästan tredubblades – bland annat tack vare ett starkt intresse från finländska institutioner. När den andra fonden stängdes i slutet av september 2014 hade ett 70-tal kunder i Sverige och Finland investerat i den. Sammanslaget hade den första och den andra fonden fått in cirka 1 miljard svenska kronor. Enligt information från SEB var det tillräckligt för att sex miljoner mikroentreprenörer skulle få tillgång till finansiering via de olika institutioner som fonderna investerar i.
I slutet av 2014 var SEB fortfarande den enda bank i Norden som tillät institutionella kunder att investera i fonder inriktade på mikrofinansiering.